Nennr1

Japp jag har roat mig med att storstäda hela lägenheten idag så nu är det snyggt å rent å luktar jätte gott. Som tur är bor Stino å Thommy så nära. Tack tusen gånger om för lånet av dammsugaren. Vi är i stort behov av en ny. Våran har ballat ur totalt.
Jag Stino å Mikael var på ikea igår å vi fick köpt nästan alla baby grejer det är lite saker kvar. Sen ska jag ställa iordning allt så att det är klart när knodden vill komma till världen. Mikaels mamma å pappa har lovat att hjälpa till å handla dom tunga sakerna på Ikea exempelvis sängen. Sen måste vi få hem vagnen oxå så den finns på plats. Det är mycket saker som ska fixas. Skönt att de blir gjort nu å inte i sista stund.

S:et kommer hit sen å ska hälsa på undrar vad man ska hitta på då? Det återstår väl att se.
Nu ska jag gå å fixa lite middag för de har inte jag ätit någon än...

Man tycker väl att någonstans här i världen borde den exitera men den har defenitivt skippat mig. När jag går upp halv 8 på morgonen för att tvätta tycker jag i vartfall att det inte är överdrivet för mycket begärt att skiten ska funka också. Men jo då när jag lassat in all tvätt och ska sätta igång finns det ingen ström till maskinerna och för att få ut tvätten igen måste man ha jo just de STRÖM. Så nu sitter jag här i lägenheten å min tvätt sitter fast i tvättmaskinerna nere i tvättstugen å den där jävla vaktmästaren svarar inte på telefonen.
Jag kan bli så förbannad ibland. Hoppas att inte hela dagen blir så här för då lägger jag ner...

Nu har jag gjort en shoppinglista på vad jag ska inhandla i morgon hoppas bara att Mikael följer med och bär. För oj vad grejer det blev. Jag hoppas bara att det kommer bli bra. Jag vill ju ha klart så mycket som möjligt nu när min värk blivit ännu värre. Inte vet jag hur länge till jag kan vara ute å handla grejer så då vill jag ju ha det mesta klart.
Min värk har ju hittat ett nytt ställe att sätta sig på. Nämligen blygdbenet inte i fram utan i jumsken. Det är lite svårt att förklara jag säger som jag sa till Mikael: "Jag vet i fan vart jag har ont men ont de gör det". Har jag gått mycket en dag kan jag knappt röra mig sen på kvällen å våra köksstolar kan jag inte sitta för länge på för då kommer jag nästan inte upp sen.
Jag hoppas verkligen inte att det håller på så här fram till förlossningen för då kommer jag nog inte kunna gå.

Jag förstår inte svårigheten med att hjälpa till när man har alla möjligheter att göra det. Jag blir så himla ledssen å besviken. Dom andra klagar inte en enda gång det är aldrig några problem för dom. Hade den tredje parten bara kunnat hade det redan vart klart. Men tyvärr kan hon ju inte. Det är tur att jag å Mikael har dom andra två som jämt ställer upp. Där är aldrig några problem eller gnäll. Konstigt de där =(

Det regnar som fan här i gbg hoppas bara det blir bättre tills i morgon annars blir ju alla grejer blöta.

Idag var det Tisdag då å igår gjorde jag inte mycke. Jag va med Stino nästan hela dagen vi var å hämtade hennes skoinlägg så nu hoppas vi på att hon slipper ha ont. Idag har svärföräldrarna vart här men jag har vart själv med dom för Mikael håller på med sitt körkort. Vi var  å handlade lite på Willys jag mutade dom med räker så det gick hur bra som helst. Nu sitter jag bara å väntar på att Killarna vill komma hem för vi ska bjuda Stino å Thommy på middag i kväll men de tar ju en evighet.
I morgon ska jag ringa till försäkringskasan för enligt dom saknar dom papper från min arbetsgivare medans min arbetsgivare har skickat dom pappren så vi får väl se vad dom sger i morgon. Annars händer inte mycket. På tosdag blir det IKEA med Stino jag ska handla lite babystuff så jag kommer någon vart.

Tänkte att jag skulle ge er lite bilder från min fina tid i vårgårda.


                                          Magen i V.30



                                          Min kära katt Smulan

De e konstigt men hur mycket man än inte vill vara f'åfäng måste jag erkänna att jag är det. Miljoner av bristningar är inte snyggt. De spelar ingen roll hur många gånger jag får höra att det är livslinjer de gör dom inte snyggare för det. Nu är de ju inte direkt så att jag har jätte många men dom jag har både räcker och blir över. Sen tycker ju alla att det är så gulligt med bäbis mage och det tycker jag med så länge den inte sitter på mig. Jag har en svår kamp med mitt självförtroende som ni kanske märker. Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan kroppen blir okey igen. Grejen är ju i grund och botten att man måste tro på det själv, att man duger som man är. Miljoner röster kan säga det varje dag men de e ju trots allt du själv som måste ta till dig det. 

När man är själv och inte har någon att prata med tänker man alldeles för mycket. PÅ allt möjligt. Tankar som inte borde tänkas. Saker man bara mår dåligt av att tänka på. Jag vill hem NU. Visst de e bara en dag kvar men jag behöver nog ha en liten kram...

DET ÄR NOG LITE SYND OM MIG IDAG 

Jag tittade nyss på ett pogram om människor som av olika anledningar inte kan få barn och betalat dyra pengar för att göra inseminationer som inte ens är säkert att de funkar. Jag tycker verkligen så himla synd om alla som inte kan få barn som verkligen försöker. Vissa behöver ju bara titta på det motsatta könet så e de klart sen. Att livet kan vara så orättvist.

Själv så drömmer jag mardrömmar om allt som kan gå snet fram till förlossningen och efter. Under hela min graviditet har jag inte oroat mig för att få missfall en enda gång. Inte ens i början då var ju min fasa att det inte fanns något där överhuvudtaget. Men nu jisses om ungen inte rör sig på en timma måste jag peta till på magen så den rör sig bara för att försäkra att den gör det. Men det kanske är normalt att man känner så inte vet jag.

Idag är det fredag å själv sitter man i vårgårda, rullar tummarna och räknar dagar tills jag får åka hem. Sjukligt jag vet. Men man får nog leta efter en mer hemmatam människa än mig. Jag gillar helt enkelt att vara hemma. I morgon blir det till att städa här för fy fan vad katterna fäller. Det käns ju lite bättre att lämna över ett nydammsuget hem än ett skitigt. 
Nu ska jag palra mig till affären... 

Idag har jag vart i Falköping å hälsat på Bebben och Mimmie det var jätte trevligt. Jag lekte med Alva och hon var jätte stolt när hon hade känt på min bäbismage. Hon e jätte söt. Riwer kände han med men en snabbis. Vi var även och hämtade Bebbens katt å de va nästan så jag blev lite sotis. Jag saknar att ha djur hemma. De blir så himla tomt när man väl blir ensam. Men det funkar ju inte riktigt. Det kanske blir en hund i framtiden. Den som lever får se.

Mikael var så lycklig idag pojkarna har fått tid för halkkörning och snart är nog allt den där lappen tagen. Hoppas verkligen att de går bra. De e lite trist bara för all hans energi kommer att ligga på körkortet vilket så klart är jätte bra och absolut nödvändigt. Men det innebär för min del att jag måste fixa alla grejer själv. Vi måste ju inhandla massa grejer å det är inte så himla lätt när ett körkort inte direkt är gratis. Men det är ju så klart något som vi måste prioritera nu när det är så nära. Tänk om man kunde vinna på lotto vad skönt det skulle vara. Jag begär inte mycket 10 000 skulle sitta fint. Men sådan tur har man ju aldrig så varför skulle den komma nu. 

Nu är det inte många dagar kvar tills jag ska få åka hem å sova i min egna säng. Jag ser så mycket fram emot att få åka hem. Nu är jag i vecka 31. Tiden den går som bara den. Lite läskigt. När Emma väl ploppat ut sin då känns det som min kommer vilken sekund som helst. Fast man vet ju inte min kan ju komma före hennes. Fast de e inget jag hoppas på. Det är ju bara 67 dagar kvar till beräknad förlossning. Hua mig vad scary... 

Japp nu e jag här igen. Nu har jag matat kissarna och gjort rent i deras katt låda. Idag när jag vaknade ville jag verkligen inte gå upp jag ville bara sova i min säng. Jag har kännt mig lite hängig å trött men jag hoppas att det går över tills i morgon för då ska jag till Bebben. Jag var och fixade min sjukskrivning idag så nu är jag sjukskriven till den 15 september å sen går jag på havandeskapspenning förhoppningsvis. Men tydligen kunde det vara lite problem att bli helt sjukskriven för foglossning eftersom det händer dom flesta i slutet av graviditeten. Men jag har ju vart sjukskriven för det så länge nu så jag hoppas det kommer gå bra.
Däremot hoppas jag verkligen att personalen på försäkringskassan är läskunniga för de läkarintyget jag fick idag kunde man knappt se vad det stog på. Man kunde nästan inte ens läsa mitt namn.

I morgon som sagt bär det av till fkp å jag hoppas att Mimmie kommer med så jag kan titta å klämma lite på det nya livet. Hon fick ju en till nyss.

Nopp nu ska jag gå å dricka den gyllne drycken oboy. Jag håller med dig Emma jag tror man blir lite beroende av den.

Idag jobbade jag troligtvis min sista dag på jobbet. I morgon ska jag bli heltidssjukskriven och sen blir det havandeskapspenning. Det känns inte så snällt mot dom andra att sitta och inte göra något för att man inte kan medans dom springer som små blå. Det känns inte alls bra. Men det är väldigt jobbigt att sluta jag gillar faktiskt mitt jobb väldigt mycket.

Igår efter jag hade vart i vårgårda var jag snäll nog å följde med Stino till axess akuten. Vi var där halv nio å komm inte därifrån förrän kvart i tolv. Så det blev en lång kväll. Som tur var hade dom min calippo på 7eleven så jag fick den till slut. Stino hade halsflus å jag hoppas verkligen att jag inte blivit sjuk nu. För på akuten är ju folk faktiskt sjuka. Inte nog med dålig sömn å trött som fan för när jag kom till jobbet i morses fick jag höra att min brukare hade 39,4 i feber och hade haft det nästan hela natten. Så det var en smitt källa till.




Så i morgon blir det till MVC för att fixa ett läkarintyg så jag kommer inte sova i vårgårda i natt heller utan jag kommer åka hem. Det e ett jävla åkande fram å tbax. Jävligt tröttsamt. Tur att dom kommer hem på söndag.  Tänkte dessutom att jag skulle föröka hinna med att åka upp till fkp å hälsa på Bebben det var ju ett jävla tag sedan. Hoppas bara att hon har tid. 

Saker och ting kunde vart mycket lättare om man visste hur det skulle bli i förväg. Då hade det vart mycket lättare att göra rätt från början. Den där jävla havandeskapspennings blanketten gör mig vansinnig. Jag fattar inget och beskriv en vanlig arbetsdag. Visst serru de e lättare sagt än gjort. Saker jag klarar av att göra på mitt jobb. Jag har kommit på en enda sak laga mat. Det känns som alla andra syslor som hör assistent yrket till är påfrestande. Konstigt de där. Det känns som jag bara klagar. Fast de e ju faktiskt bara sant. Jag tycker synd om mina jobbarkompisar som får fixa allt annat.

Nu e jag i vårgårda jag ska snart ta tåget tbax till götet jag har bara lite katt grejer kvar att fixa innan jag drar. Men ja e ju tillbax i morgon igen.

Jag var jätte sugen på en calippo å så hade dom inte den i vårgårda. Får se om jag hittar den någon annanstans :,(

I går var vi i herrljung å kolla på Rosenström . Riktigt roligt. Det är ju trots en av mina stora barndomsidoler. Det finns viss musik man kallar skäms musik. Å jag antar att rRosenström är min. Det känns ju lite tragisk när man är 22 och kan varje låt utantill. Men men dessutom är han nog den enda artisten jag har hört som låter lika bra på skiva som han gör live. Det brukar ju låta rätt kasst live annars. Jag tänkte ta autografen (eller hur fan det stavas) på kulan men jag kände mig rätt utanför när jag tittade på kön å bara såg massa fjortis tjejer så jag sket i de. Jag har ju några hemma på lager annars. 

I morgon blir det jobb för en annan. Så i natt blir det till att sova hemma. Så efter jobbet blir det till att åka till vårgårda på en snabbvesit för att sedan åka hem för att jobba på tisdag. Sen kommer jag att vara i vårgårda ända tills på söndag. 

Nopp nu har jag en kattlåda att ta itu med innan tåget går...                                                           

Jag blir så himla trött på internet. Vårat hemma funkar ju inte. Detr har kommit men man måste ha någon jävla extra grej. Här i vårgårda kopplar det bara ifrån sig hela tiden så jag måste sitta å trycka på uppdatera knappen hella tiden. Tur att Mikael kommer i morgon då kanske det blir ordning på saker å ting.

Nu är man själv igen Systeryster har åkt till nästa hållplats och jag är åter ensam. Shit vad jag sover dåligt här. Jag trodde att jag skulle sova bra nu när jag slapp sova själv men inte då. Nepp inte när man sover brevid mina systrar för dom ska helst ligga på mig och flåsa på mig med sin lökandedräkt. När jag väl pötte till henne gav hon mig onda ögat i sömnen så det var inte värt att störa mer. Men det var snällt av henne att komma och hålla mig sällskap. Hon är allt söt min syster. Det var trevligt att ha henne bara för mig själv. Det händer ju inte så ofta nu mera.

Woddy, Rocky och lilla smulan sköter sig fin fint det känns hemsk att se att smulan inte är den samma som hon var när hon bodde hemma. Men jag antar att när man måste tävla mot två stora killar måste men bli en bitch tyvärr.

Nopp nu kallar nog allt sängen tror jag allt...

Japp vi var på mördarcentralen idag och Mikael fick en chock när det var enh annan barnmorska vi skulle prata med. Fast jag sa det till honom förra gången när jag vart där. För våran barnmorska har semester. Men det gick bra ändå. Hjärtat slog mellan 146-158 slag per minut och "magmåttet" var 29cm så den håller kurvan perfekt. Det växer så det knakar där inne. Men idag spelade vi in hjärtljuden så nu kan vi lyssna när vi vill. Det är jätte mysigt att höra det slå. Vi fick även fylla i en lapp som skulle lämnas till barnavårdcentralen så vi skulle få en egen barnläkare (eller va det nu heter). Så dit ska vi ringa sen när knodden väl kommer.

Vecka 30

Barnet:

38 cm lång och ca 1.5 kg tung. Barnets hjärna utvecklas och växer. För att få plats veckar den ihop sig allt mer och bildar dess karakteristiska vindlingar och flikar. Barnets lungor är nästan helt utvecklade och det övar på andningsrörelser genom att höja och sänka bröstkorgen.

I morgon kommer min kära systeryster hit och ska spendera natten med mig. Skönt det då slipper jag att vara ensam. För så himlas kul är det inte direkt. Frågan är bara vad vi ska hitta på. Äta något gott å glo på en sliten gammal film kanske. Vi får se.

Man skulle kunna tro att jag hade vuxit fast i fotöljen för det är fan inte många minuter jag lämnat den idag.
I morses så kom lilla Linda och hämtade mig vid 11 så då drog vi till vårgårda och käka pizza sen när hon hade drat så blev jag väldigt ensam. Hur man nu kan vara det med tre katter. Men de finns liksom ingen att prata med och ni som känner mig vet att jag har ett STORT behov av det. Man vill ju inte gå runt och prata med sig själv som värsta galningen men det kommer jag nog snart att göra. Så idag har jag i princip bara suttit framför tv:n.

I morgon bär det av till gbg ett tag för att lyssna på knoddens hjärta och mäta. Det ska bli kul. Jag undrar hur mycket den har vuxit. I morgon går jag in i vecka 30 (29+1). Lite läskigt men jag tror allt att det här kommer att gå bra. Det är lustigt när man tittar på andrasbilder ocg jämför. Min kula ser väldigt liten ut. Men det kanske beror på att jag har större kroppsbyggnad än dom jag jämfört med. Inte vet jag. Så länge måtten är bra har jag inget att oroa mig för där. Det finns många funderingar och känslor som är svåra att fatta men även sätta ord på. Därför är det svårt att berätta för andra hur man känner.

Men tyack för att ni står ut med mig i alla fall.

Nu drar jag snart till vårgårda för att spendera min tid där. Fram tills nu har det känts rätt oki. Men vad fan ska jag göra på dagarna i min ensamhet? På tisdag ska jag till MVC så då blir det tbax till götet men jag tror att jag kan få det rätt låntråkigt i vårgårda.

Igår var gänget ute på i svängde sina lurviga men anständig som jag är var jag kvar hemma och tog det lugnt. Skulle ju trots allt upp och tvätta kl 8 i mrse. Jag var dock med på förfesten som var två trappor upp. Mycket trevligt. Det är komiskt att så fort folk får sig lite innanför västen ska dom vara där och klämma och känna på min kula. Det är kul att dom inte kan hålla fingrarna i styr å knodden bjuder minsan inte på sina sparkar. Wilma där emot försöker göra knodden van vid sin pip för så fort jag kliver innanför dörren kommer hon med pipen å lägger den på min mage. Igår blev hon nog lite konfunderad över varför alla stog där och kände på min mage. Hon såg riktigt rolig ut.  

På tisdag går jag in i vecka 30 å då är det bara 10 veckor kvar. Inte alls långt kvar nu. Men ett ovanligt lugn brörjar inta så jag känner mig inte längre så himla rädd och fundersam. Hoppas bara att det håller i sig.

Nopp nu blir det packning och glass...

Ja dumma psykfall finns det tydligen gott om. Den man trodde man kände vissar sig att vara någon helt annan och den personen man dessutom älskat visar det sig att man hatar mer än något annat. Fruktan för sitt liv och för sina närmaste. Allt detta pga en enda människa. Hur är det möjligt att man kan missa teknen? Hur kan man inte se dom? För visst måste dom funnits där hela tiden?

Jag såg honom igår Bebben jag gjorde det han satt där på vagnen. Jag ville så hjärtans gärna ge honom den pungsparken han så äl förtjänar. Men varför är tanken så mycket lättare än handlingen? Jag önskar så att jag mötte honom i en mörk gränd så jag kunde ge honom vad han förtjänar. För din skull. Han har gjort di så mycket ont.

Jag kom hem ifrån mamma igår. Jag har vart där på en snabbvesit mycket trevligt. Sen igår var det bara att hem och byta om för sen bar det av till bion. Vi såg mumien men för mig är ju den skådisen alltid jungel george så han blir bara en stor fjant som jagar mumier för min del. Knodden levde rövare hela filmen igenom. Den gillar inte så höga ljud. Men med pappas hand på sig nästan hela filmen blev det lite lugnare i vart fall.

I morgon drar jag tl vårgårda för att vara bosatt där ett himla tag. Men jag får ju vara med kissarna å gosa så helt fel är det ju inte.

Nu ska jag gå å se vad köket har att erbjuda...

Japp då hade man ofrivilligt två veckors semester då. Så blir det när ens brukare åker iväg å man själv inte kan följa med. Men men de gör inget det kan vara skönt att vara lite ledig.

I helgen har det hänt en del på fredagen jobbade jag, på lördagen yrade jag först efter Mikaels mamma på stan. hon hade fått någon ide om en klädstil som hon ville testa men så finns där ett litet  problem. Bara för att det finns i ens hjärna behöver det inte betyda att det finns att få tag på. Så vi irra runt där som två höns. sen när väl affärena stängde så gick vi till jensens böfhus å åt. Men när vi väl fått vår mat ser jag min kusin och ett helt patrask komma in genom dörrarna. först tänkte jag gå å hälsa men när jag ser vem som finns mer i sälskapet kändes det som någon drog bort marken under mina fötter. Hela jag börja hyperventilera och fick kalla kårar över hela kroppen. Min största plågoande genom hela min skolgång stog längst bak. Jag har hatat den människan så djupt och jag hade sannerligen inte velat stöta på honom på hemmaplan i mitt teritorium. Efter den choken gick jag, Mikael och mikaels mamma och pappa och tittade på den nya batman filmen. Grymt bra skådespeleri.
I söndas var det mer jobb. Så idag har jag vart inne hela dagen och inte gjort ett skit. Vi tittade på solstorm och den tyckte i vart fall jag var skit. Sen nyss var jag och handlade med Linda så slipper jag att tvinga i väg Stino i motgon när hon går av sitt monsterpass. Nu får hon allt chilla lite =) Vi får ta det på onsdag.

I morgon vet jag inte riktigt vad som händer. Men på onsdag tänkte jag att jag skulle ta en tripp upp till mammut hon lät så ledsen sist jag pratade med henne. hon ska få lite dotter vård.

I morgon går jag in i vecka 29 alltså 28+0. Nu Börjar det kännas rejält när det lever runt i magen. Det börjar bli ont om plats där inne. Men saker och ting börjar falla på sin plats nu. Hoppas bara att det kommer att gå smidigt med resterande saker som saknas.

babaj...