Nennr1

Nu har jagå Jonte kommit hem igen. Efter två fruktansvärt tråkiga veckor. Det hade nog vart roligare m man känt någon man kunde umgås med men Tyvärr gör jag ju inte de i vårgårda. Robban var gullig och kom å höll mig sällskap ena lördagen vilket givetvis var mycket uppskattat.

Jag är så himla glad över att jag inte bor i etage lägegenhet, har katter å alla dess tillbehör. Jonte vet hur både katt mat å katt sand smakar. Han vet även hur man klättrar upp för hela trappen själv. De va ett fasligt springande fram och tillbax. För att inte tala om alla kattjakter Jonte va ute på.
Frågade man Jonathan om kissen kunde få en puss jagade han dom med öppen mun och gav dom en slem puss.


Jonathan å Rocky myser i fotöljen


Jonathan är vänlig nog att ge Rocky en blöt puss


Jonte kliver över Woody

Jonathan har nu mera två tänder där nere å tre där uppe. Men mera är på väg. Han kan hitta å hämta tutten om man ber om de, man kan få en puss ibland spontant men även om man ber om de. Han pekar på saker hela tiden och "pratar" massor (mamma, pappa, tutte, tut, titta, vovve, kisse, nej) dom orden använd flitigt. Jag frågade Jonte om han tänkt sig att börja gå snart. Men de va ett bestämt ne'e. Så vi får väl se. Han verkar rätt nöjd i våra armar.

Ja de e va jag är. Fast i vårgårda. Trist när man inte känner någon som bor här. De e jag å Jonte å dom tre "små" katterna. Jonte har krypit runt å jagat dom. Till slut ledsnade den ena å kom självmant och gosade med honom. Jonte blev så lycklig att han fick för sig att pussa kissen. Haha han e så söt när han kryper runt med öppen mun och ska pussa katten.
Tur att Robban å Kenny finns. Dom har vart här i kväll å underhållit mig. Tack kära vänner.

Annars händer inte mycket. Jävligt trist att vara utan gubbe å sitt hem. Men den 25 kommer jag hem igen.

Tur att jag e så snäll

Ja ibland är man mer eller mindre nöjd med vissa nya rutiner. Min son har alltid vart gullig och sovit till 8-9 men nu mera sover han till 7 sen totalvägrar han att somna om. Jag däremot gillar inte alls att gå upp dessa tider. jag kan lätt sova till 10-11. Men den chansen får man inte för ofta.

Tyvärr har mitt jobb skitit sig. Men de e ju tyvärr så när man jobbar som personlig assistent. Personkemi är A och O. Å tyvärr kände jag att det inte stämde alls. Men men förhoppningsvis hittar jag något nytt snart.

Snart är det dags för de årliga kattvakts passet. Dom åker i morgon å på fredag bär det av för vår del.