Nennr1

Jag är kass på att hitta på saker att göra och när jag väl kommer på det vill man ju inte göra det själv. Men idag fick jag med mig Stino. Så vi och kidsen begav oss till universeum. Det var mycket uppskattat av mina kids. Jonte tyckte det var jätte häftigt med alla stora akvarium och massa grejer att titta på. 






















Jonte stack iväg och höll på att komma bort i folkvimlet. Som tur var stog det en polisbil innanför dörröppningen så han han inte sticka långt. Men shit va rädd jag blev när jag möte upp Stino och hon inte hade hunnit ifatt Jonte och jag inte hittade honom där inne bland alla montrar och folk. Men Jonte stog där nöjt och kikade in i polisbilen. Skit unge nästa gång får jag sätta löplina på honom.

Bloggen har verkligen legat nere ett tag nu.
I onsdags förra veckan när min mamma och syster skulle komma vaknae jag upp med feber,hosta och känslan av att jag sovit med en bulldoser i sängen. Men snälla som dom är kom dom ändå och hjälpte till att ta hand om Jonte och Theolito. Lagom till jag blev feberfri fick barnen det.
Det läskiga är att det var hög feber. Alla i min lilla familj hade runt 40. Jag var verkligen helt väck. Theo kunde inte sova och Jonte bara låg och flämta och gnällde dessutom spydde han pga febern.
Så nästa år ska jag nog vaccinera mig mot influensan.
Men nu är vi nästan friska det är den där jäkla hostan (som barna tycks klara sig utan) och snoret.

Annars har det vart jätte mysigt att ha mamma och Hannie här på besök. Vi hade ju inte träffat dom sen julas ju och vi saknade verkligen lite mamma/momo mys. Syster/Mostermyset var minst lika uppskattat. men nu dröjer det ungefär en månad till vi ses igen =O(

Igår var vi på inskrivning med Theo på Sahlgrenska inför operationen på måndag. Jag tyckte det var rätt jobbigt att vara där eftersom vi var inne på avdelningen där alla dom små barnen låg med bandage och plåsterlappar på deras små kroppar. Bara tanken på att om en vecka kommer det va min lilla skrutt som ligger där gör så ont.
Men med lite tur så slipper vi vara där mer än en natt.



Fönstergluttaren Winston var ju givetvis oxå med

Ibland så får jag mina bra ideer. Den här är jag extra nöjd med faktiskt. Så nu blir det till att gå ut och jaga loppisfynd.


Igår va Linda här med lilla Wille och Jonte blev total såld. Han tyckte det va jätte roligt med en liten valp som man hade en chans att smita ifrån innan den han pussas. Theo tyckte han var lite väl hårig med för busgika ögonbryn så Theo försökte fixa till det till willes stora skräck.

På torsdag kommer mamma, Winston och Hannie banny hit. det ska bli så himla mysigt. jonte kommer bli helt överlycklig. han kommer bli jätte jätte glad. Han har sagt att han saknar sin nanna och momo mycket och att han härtar dom.

Idag var det då dags att göra ett nytt hörselprov men åter igen så blev resultaten inte fullständigt så nu ska dom göra nya tester när Theo opereras och även en grundlig undersökning av öronen. Sen ska dom sticka hål på trummhinnan och se om det finns vätska bakom och beroende på hur mycket vätska som kommer ut opereras även rör in i så fall. Skönt att dom kan göra allt på en och samma gång men fruktansvärt jobbigt att det är min lilla plutt som ska utstå all smärta efteråt.

Jag våndas verkligen ju mera dagar som går. Det känns riktigt jobbigt att dom ska utsätta min lill plutt för allt det här.



Det fanns nog mer vatten på golvet än vad det fanns i diskhon.

Nu äntligen har vi fått dom. Nu sitter den på mitt finger. Min nya fina förlovningsring. Som jag väntat. Jag är supernöjd. Ibland känner jag mig mer smart speciellt när jag kommer på sånna här bra ideer.







Utanpå ringarna står det Jonathan & Theo och innuti står det våra namn och förlovnings datum.

Det finns nog inget som är tråkigare än det. Eller ja det skulle väl vara diska då i och för sig. jag är så långt ifrån pedat som går att bli. Hellre lite skit i hörnerna än ett rent helvete. Men idag har jag och jonte tvättat en stor del av den mastodont hög som fanns.


Trött liten kille sover på pappa


Ni tjötar ju så. Lika bra att sätta på sig hörselskydden för att ta sig en powernap


Mina små buspojkar

Den slår en med en knytnäve i magen ibland.
Den 22 februari ska vi på inskrivning på sjukan med Theo inför plastikoperationen som kommer ske den 28 februari.
Jag tror jag aldrig har vart så nervös i hela mitt liv. Dom kan gärna få skära tusen gånger till i mig men mina barn är heliga. Jag våndas över den dagen. Dock är det ju för hans bästa givetvis.