Nennr1

Efter jag slutat jobba idag kl 9 så begav jag mig hem med en väldig längtan över att hitta på något roligt bara familjen. Så efter lite pizza i magen på alla familjemedlemar (hawaii är en stor favvo uppenbarligen bland mina barn) begav vi oss till slottskogen i solen.


Vi kikade på jässen och massa andra djur. Theo blev livrädd för fårena dom lät ju till och med. Jonte klappade en häst på mulen och det riktigt lös om honom av lycka.


Ett schysst vattenfall


Försök att ta en ny familjebild men de e inte lätt med två kids som har hela röven full med myror


Sen när vi kikat klart på alla djuren kom urgulliga Voss med fika som bestog av kakor, jordgubbar, cola, festis och han hade till och med tänkt till och köpt våtservetter till kidsen eller kan det vart någon annan han hade i åtanke.


Theo jordgubben Eng dom flesta jordgubbar hamnade nog i Theos mun


Jonte kakmonstret Eng åt upp nästan alla kakor

Alla hade ett riktigt stort leende på läpparna när vi kom hem. En helt underbar mys dag. Kidsen somnade som stockar och nu hoppas jag på sovmorgon i morgon så jag orkar jobba sen.

Ojoj vilken intensiv helg det vart. I fredags åkte vi in till stan för att byta ut vår biljett men när vi väl kom in gick kön ifrån shock runt hela arkadbyggnaden och in på mellan gatatan mellan arkaden och nk. Så vi beslutade oss för att lösa det när vi kom fram. Vi var väl ute vid 2 tiden och vi kikade på Raubiter, Madball, F.K.U., Doctor Midnight & The Mercy Cult med bland annat sångaren från turbonegro basisten från Marilyn Manson, sen kollade vi på cavalera conspiracy, at the gates och sist men absolut inte minst system of a down. när system spelade fick jag och M rymma genom handikapps staketet för det var så sjukt mycket folk och trycket bakifrån var helt sjukt och då stog vi ändå inte långt fram. Men folk var som galna och inget staket längre fram fanns det heller som delade av publiken lite.




F.K.U.


System of a Down
Det var en sjukt rolig och bra spelning dock var ljudet riktigt riktigt kass

Sen på natten när vi skulle åka hem fick vi stå i kö i 2½ timma för att få komma in på en buss som tog oss till järntorget och sen ta spårvagnen hem. Det var inget man kände för när man stått upp hela dagen och var trött och frös som bara den. Vi var väl hemma vid 5.

På lördagen tog vi "sovmorgon" till 3 sen gjorde vi oss i ordning för att mota upp Maria i stan och vi beslutade oss för att ÖIB:A (öla i/innan bussen) så när vi kom fram drack vi innan vi gick in och M gick i förväg för att inte missa Cradle of Filth. När vi var klara gick vi efter men det tog säkert en timma å hitta M ibland allt folk. Sen spenderades merparten av kvällen i öltältet för det regnade och blåste hela kvällen. Men inget som störde nämnvärt. Vi kollade i vart fall på Avenged sevenfold, korn och lite på volbeat. Vi ville ju inte uppleva samma missöde som fredagen. Väl inne i stan bestämde vi oss att dra dit Mikael var och festade för han åkte in i förväg. Men vi var väl hemma vid 7 på morgonen. 






Söndagen var seg och lugn.   

Måndagen spenderades på GeKås med svärföräldrarna hur trevligt som helst men då var jag bra seg. Jag hittade lite kläder till Jonte och Theo och lite bra ha saker men annars var det inga vanvetts affärer direkt.

   
Här är det någon som har haft tråkgigt och bygt en miniatyr i lego av GeKås. Det var riktigt fräckt med kassor och kö.

Theo har börjat med en ny grej. Han får "anfall" nu är bara den stora frågan om det är epelepsi eller affektanfall han får. Jag hoppas för allt i världen att det är det sistnämda.

Han skriker tills han blir helt blå sen blir han helt spänd i hela kroppen för att sedan tuppa av och rullar ögonen bakåt för att sedan vara helt okontaktbar i ca 1 min sen dra ett djupt andetag och vara helt borta. Efter ca 5 min är han som vanligt igen. Det är riktigt riktigt läskigt att se. Oftast är det när han ska bada/duscha. Han har ju aldrig varit ett stort fan av det men nu är det ännu jobbigare att utsätta honom för det.

Men på torsdag ska vi till nerologen och prata med henne om vad det kan tänkas vara. När jag ringde till dom och berättade hur det låg till sa dom att det lät som affektanfall eller affektkramp och det är helt ofarligt det är en reflex som små barn utvecklar för att slippa det obehagliga. Många barn får det ofta när dom blir tillsagda och får ett nej. Fast pga Theos sjukdomsbild måste detta utredas mera. Fast det är helt ofarligt är det grymt läskigt att se.
************************************************************************************************
Idag har vi vart på östra jag och Theo. Jag har tagit nya prover och hade ett läkarbesök. Men eftersom Theo med hade ett läkarbesök hos ögon kråkade våra tider så jag fick ringa och säga att jag inte kunde komma på mitt. Theos tårkanal kommer dom vidga senare i höst och vidare undersökningar av ögat. Men skelar gör han inte längre i vart fall inte så mycket som förr. Så lappen hjälper.
Tyvärr missade jag ju min tid hos min mysläkare sokm jag inte träffat sedan operationen så det blev jag faktiskt lite ledsen över. Men min läkare meddelade att jag hade värden som en prinsessa (270) och att dom inte ville se mig mera på hela sommaren. Det tackar vi för. Kroppen sköter sig.


Så här vill jag ju inte gärna spendera en sommar till

Det är svårt att förklara för någon hur stolt man blir när ens barn gör gigantiska framsteg. Det är ännu svårare att förklara när det handlar om "bagatell" grejer.
Idag bestämde sig Jonte äntligen för att använda pottan på rätt sätt. Han var jätte duktig och sa till varje gång han behövde kissa och inte en enda olycka. Han sprang direkt till pottan och satte sig. Dock har nog en viss kiss och bajs ålder inträffat för det var himla roligt att sätta sig och trycka fram tre droppar för att sedan resa sig och beskåda sitt mästerverk. Så höll det på i säkert en kvart innan han bestämde sig för att han var klar. För att sitta stilla tills man var klar gick inte.



Att förklara för någon annan som inte har ett sent utvecklat barn att ens barn gör framsteg är skitsvårt. Varje litet litet framsteg är ett gigantiskt i mina ögon. Theo kryper ju nu mera och han har även lärt sig att resa sig längst med saker. Han ställer sig mot soffan och vänder sig om och lägger upp båda armarna och står och cool hänger ibland stampar han även med foten för att vara lite extra cool.




För att sätta sig ner kanar han på ryggen tills han är nära golvet nog för att kunna sätta sig.


Jag måste bara slänga in en bild på Jontes feting bula han har fått ifrån ett bet av någon blodsugare. Den står ut säkert fem centimeter ifrån huvudet. Jag har nog aldrig sett så stora bulor förut. När han vaknade i morse trodde jag han hade dunkat huvudet i sängen miljoner gånger för han hade röda märken och bulor som täckte hela skallen.

SMÄLLER det. Herre jösses vad jag längtar. Nu hoppas jag verkligen vädret håller i sig och det heller inte blir as varmt.

I helgen har kidsen vart hos mamma och mina systrar för jag och Mikael har jobbat. Men jag hann njuta lite av solen innan jag drog till jobbet i lördags. Det kändes väldigt konstigt att vara alldeles själv hemma. Jag kan inte ens komma ihåg när det hände senast. Det måste vart evigheter sen.


I onsdags var jag och Linda och firade Sandra till hennes examen så numera är det Syster Sandra
(här dansas det zorba i otackt)

Torsdagen firade vi Stino till hennes examen. Dock mer stillsamt.

Fredagen körde vi kidsen till fkp och sedan på kvällen följde vi med Stino på fest en liten sväng

Lördagen slappa jag fram till 2 sedan bar det av till jobbet vid 4.
 Söndagen gick jag av mitt pass 9 sen in till stan för att ta tågen uppp till fkp å hämta kidsen.

Jag och Jonte plockade "näsor" när vi var ute med Winston


Glass och middag bjöds det på

Nationaldagen spenderades utomhus med promenad och solning


kriter att måla på asfalten med var poppis


Stino och räkan njöt med i solen


Theo tyckte med att det var spännande utomhus